Tjock

Hon behövde nya kläder nu till sommaren så hon hade kört in till stan. Ja, egentligen behövde hon inte fler kläder; det var kläder i större storlekar hon behövde. Därför stod hon nu i tortyrkammaren, som hon kallade det och provade kläder. Det här är inte jag. Hon tittade på spegelbilden och kände en distans. Så där såg hon ju faktiskt inte ut. Hon tänkte på Gröna Lund och lustiga huset och på speglarna där som förvränger ens utseende så att man antingen blir lång och smal eller kort och tjock. Så här tjock ser jag faktiskt inte ut i spegeln hemma. Men hur skulle hon kunna veta vilken av de två speglarna som talade sanning; var det den hemma eller den i provhytten.

Egentligen borde det ligga i butikens intresse att man ser smalare ut  provhytten än man gör annars, för då skulle man köpa mer kläder, men kanske hade båda speglarna fel. Kanske var hon ännu tjockare än vad någon av dem visade henne? Skammen gjorde henne svettig, och hon fick ilsket röda fläckar på kinderna och på halsen. Hon såg sig själv med andras ögon, dömande. De brukade alltid prata om bristande självdisciplin i samband med övervikt, fnysa och antingen stirra eller demonstrativt titta åt något annat håll när de såg henne. Det fanns en enda människa som såg på henne som om hon var vacker, och det var hennes pojkvän. ”Det beror inte på bristande självdisciplin”, brukade han säga, ”det vet både du och jag. Det beror på saker som du och jag vet men som de inte känner till; och därför har de ingen rätt att döma dig.”

De vill inte känna riktiga människor. Hans ord ekade i hennes huvud, och trots att hon höll med honom kände hon sig gråtfärdig. Hon lämnade kläderna i provhytten och gick snabbt ut ur butiken och köpcentrat; hon ville lämna den dömande mänskligheten bakom sig.

Inspirerad av Skrifpuff: Tjock

Tjock

Annonser

6 reaktioner på ”Tjock

  1. Du är inne på samma linje som jag idag. Förutom de konstiga speglarna i provhytter brukar inte heller ljuset vara fördelaktigt. Skinande vitt och avslöjande. Usch.

    Bra skrivet. Jag tror, precis som du, att alla som äter för mycket gör det av en anledning. Man mår dåligt, är olycklig. Det blir en depressionsdämpare.

    Liked by 1 person

    1. Det är något fel på speglarna och ljuset i provhytterna; det är bara att konstatera. Alla har definitivt en anledning till varför de äter. Det kan vara depression, stress, sömnbrist osv.

      Gilla

  2. Det är så lätt att vara orättvist självkritisk och dömande mot sig själv, och att inte sätta värde på sig själv – om man som människa har låg självkänsla. .Och har man låg självkänsla brukar den låga självkänslan styra vardagen för en. Man blir mycket sårbar. Kram ♥

    Liked by 1 person

    1. Man är så skör, så skör, och hackar på sig själv långt innan någon annan hackar på en. Det är riktigt svårt att leva med låg självkänsla. Det styr liksom allt man göra nästan.
      Kram ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s